Så slipper du få oönskad reklam
En skylt på brevlådan kan vara ett sätt att stoppa reklam. Men det finns mer du kan göra, som att registrera dig hos Nix och kontakta Statens personadressregister för att begära en reklamspärr.
Ingen reklam, tack? Tänk på det här.
Du kan sätta upp en “"ingen reklam, tack" ”-skylt på din brevlåda.
Gratistidningar och samhällsinformation räknas inte som reklam.
Du kan minska antalet säljsamtal genom att spärra ditt telefonnummer i spärregistret NIX-Telefon.
Var försiktig med att lämna ut e-post och telefonnummer.
Reklam du inte borde få kan du anmäl till NIX-nämnden.
Vad du kan göra om du vill slippa reklam
Du kan få både adresserad och oadresserad reklam hem till din brevlåda. Adresserad reklam är reklam som skickas direkt till dig och är märkt med ditt namn och din adress. Oadresserad reklam är reklam som delas ut till alla hushåll och inte är märkt med någon persons namn eller adress.
Hur du slipper adresserad reklam
För att slippa adresserad reklam med vanlig post kan du registrera dig i spärregistret hos NIX adresserat.
NIX adresserat på Swedmas webbplats
Du kan även kontakta Statens personadressregister (SPAR) och begära att få en spärr mot direktreklam.
Hur du slipper oadresserad reklam
Ett effektivt sätt att slippa oadresserad reklam är att sätta en skylt på brevlådan med till exempel texten "ingen reklam, tack".
Får du reklam hem i brevlådan trots skyltar? Då får du kontakta företaget och förklara att du inte vill ha reklamen. Om det inte heller hjälper kan du göra en anmälan till NIX-nämnden.
Vissa utskick räknas inte som reklam, till exempel gratistidningar, information från samhället, politiska partier eller ideella föreningar. Därför delas de ut även om du har en “Ingen reklam”-skylt på brevlådan.
Du kan heller inte tacka nej till reklam som följer med som bilagor i morgontidningar och liknande.
Vill du minska antalet säljsamtal från telefonförsäljare kan du spärra ditt hemtelefonnummer och ditt mobilnummer i spärregistret NIX-Telefon.
Vissa företag får ringa dig trots att du spärrat ditt nummer.
Får du reklam via e-post eller sms? Det kan bero på att du till exempel tackat ja till att få erbjudanden eller nyhetsbrev i samband med att du beställt en vara online. Du kan avanmäla dig från utskick via till exempel företagets webbplats.
När företaget gör fel
Det är förbjudet att skicka reklam via e-post och sms till någon som inte har gått med på det. Oönskad reklam du får på detta sätt kallas spam.
Tänk på att inte svara på spam. Klicka inte heller på några länkar, till exempel för avregistrering. Genom att svara bekräftar du din e-post eller ditt telefonnummer. Dina kontaktuppgifter kan då komma att används ännu mer och av flera andra aktörer.
Så kan du undvika spam
Var försiktig med att lämna ut din e-postadress och ditt telefonnummer. Lämna aldrig ut uppgifterna på öppna webbplatser som diskussionsforum eller bloggar. Måste du lämna ut din e-post kan du skaffa en tillfällig adress.
Om du köper något, eller registrerar dig på internet, kontrollera noga vad det finns för policy om hur dina kontaktuppgifter får användas.
Det kan vara bra att ha två e-postadresser; en för personlig och seriös kommunikation och en för diskussionsforum, nyhetsbrev och när du deltar i tävlingar och liknande. Skulle det visa sig att du får för mycket skräppost till den sistnämnda adressen kan du skaffa en ny.
Skaffa ett filter för skräppost. Många internetoperatörer och andra företag som säljer e-posttjänster erbjuder sina användare gratis skräppostfilter.
Bluffmejl och bluff-sms
Du kan även få bluffmejl och bluff-sms. De används för att lura dig på pengar eller stjäla dina personliga uppgifter. När bedragare försöker få dig att lämna ifrån dig information kallas det nätfiske, eller phishing.
Det kan vara svårt att få bort all reklam på internet. Men det finns några saker du kan göra för att försöka minska mängden reklam.
- Kontrollera inställningarna i din webbläsare. Där kan du bland annat tillåta eller blockera popupfönster.
- Kontrollera inställningarna i ditt virusskydd.
- Minska oönskad reklam genom att installera en annonsblockerare.
En kaka (eller cookie) är en liten textfil som webbplatsen du besöker begär att få spara på din dator, surfplatta eller mobiltelefon.
Du kan, genom att ställa in din webbläsare, bestämma om du överhuvudtaget vill ha kakor eller inte. Du kan också välja att datorn ska fråga varje gång en kaka är på väg att lagras på din dator.
Vad används cookies till?
På många webbplatser används kakor för att ge besökarna tillgång till olika funktioner. På webbplatser som säljer varor används kakor till exempel för att göra det smidigt att handla. De gör till exempel att webbplatsen kan hålla reda på vilka varor du lagt i varukorgen.
Kakor kan också användas för att anpassa annonsering och annat skräddarsytt innehåll efter dig som användare. Många kakor som används för dessa ändamål är så kallade tredjepartskakor.
Har du tagit emot reklam du inte borde fått? Eller anser du att dina personuppgifter använts på ett felaktigt sätt för direktreklam? Då kan du anmäla det till Etiska nämnden för direktmarknadsföring (NIX-nämnden).
NIX-nämnden är näringslivets egen instans för att säkerställa den personliga integriteten i alla typer av marknadsföring.
Granskad: 23 februari 2026